John Cockin har lämnat oss, vilket skapar ett tomrum i den svenska golfvärlden som kommer att kännas länge. Hans betydelse som golfare, tränare och ledare kan inte överskattas. Med sitt engagemang och sin passion för sporten har Cockin berört livet hos många människor, och hans bidrag kommer att leva vidare genom de lektioner och minnen han skapat. Genom att hylla hans arv kan vi påminna oss om den positiva inverkan han hade på både golfare och medlemmar inom PGA. I denna artikel reflekterar vi över John Cockins liv, hans prestationer och den inverkan han haft på svensk golf.
John Cockins väg till golfens hjärta
Född i Hull, England, 1939, tog John Cockin steget till Sverige år 1962 för att påbörja sin golfkarriär. Hans historia som professionell golfspelare började tidigt och han hade redan vid 23 års ålder lämnat sitt avtryck som juniorassistent på Hull Golf Club. Hans första golfset, som han fick av sin far, köptes för en symbolisk summa av 1 pund på auktion, och denna kärlek till spelet skulle komma att forma hans liv i decennier framöver. I Sverige blev Cockin snabbt en centralgestalt inom golf, där han inte bara spelade utan också delade med sig av sin kunskap och passion vid träningstillfällen och kurser.
John Cockin sågs av många som en förebild och inspiratör och han hade alltid humor och värme som kännetecken. Svenskarna tyckte att jag spelade bra golf. Att jag slog väldigt långt, återberättade han under sin tid som instruktör. Det var tydligt att hans positiva attityd hjälpte många att få självförtroende och att njuta av spelet.
Prestationer och bidrag till svensk golf
Cockins golfkarriär präglades av hans insatser både på banan och i ledande positioner inom golfcommunityn. Han gjorde sin debut på Europatouren under 1960-talet och firade framgångar med två titlar, däribland Penfold Tournament Swallow 1967 och Dutch Open 1968. Den sistnämnda titeln var särskilt historisk då Cockin blev den första spelare med svensk adress att vinna på touren.
Förutom sina vinster på banan var John Cockin en drivande kraft bakom att förena och utveckla svensk golf. Han var ordförande för PGA i Sverige i totalt 19 år och blev hedersordförande efter att ha arbetat i decennier för att öka intresset och engagemanget för golfsporten i landet. Under hans ledarskap ökade medlemsantalet i golfklubbarna och flera nya banor invigdes, där han ofta var uppvisningsspelare.
| År | Prestationer |
|---|---|
| 1967 | Vinnare av Penfold Tournament Swallow |
| 1968 | Vinnare av Dutch Open |
| 1975 | Startade sin första period som ordförande för PGA |
| 1997 | Utnämnd till PGA:s första hedersordförande |
Ett arv av kärlek och gemenskap
John Cockin var mer än bara en golfspelare och tränare. Han var en person som verkligen brydde sig om andra. Genom sina lektioner och sitt sätt att interagera med elever och golfare lämnade han ett varaktigt avtryck på många människors liv. En av hans elever uttryckte det kärnfullt: Tack, John, du fick mig att älska golf. Detta vittnar om den passion han delade och den gemenskap han skapade runt sig.
Hans liv inom golfen präglades av många vänskapsband. En nära vän, Johan Tumba, beskrev Cockin som en fantastisk människa med en unik förmåga att göra golfen tillgänglig för alla. Han såg alla, oavsett position, och hade en unik förmåga att skapa en genuint trevlig atmosfär, sade Tumba. Genom att ta tillvara på andras styrkor och erbjuda sin hjälp till de i behov av vägledning förblev Cockin en osjälvisk kraft inom sporten.
John Cockin blev 84 år gammal, men hans arv inom golfvärlden är tidlöst. Hans bidrag har bevisligen förändrat livet för många och hans namn kommer för alltid att vara förknippat med svensk golf. Som vi sörjer förlusten av denna enastående person, bär vi med oss påminnelsen om att vi alla kan göra skillnad genom att dela vår passion och att stödja varandra i våra strävanden.
Att hedra minnet av John Cockin innebär inte bara att minnas hans prestationer, utan att fortsätta hans arbete genom att inspirera och stödja nästa generation golfare. I hans anda kan vi fortsätta att bygga en gemenskap som respekterar och älskar spelet lika mycket som han gjorde.